Ormkatter, äggskal och avbrutna sexakter
Första drömmen
En kompis satt och lekte med min katt. Plötsligt öppnades munnen på katten och ut kom en stor svart orm. Kompisen satt kvar, helt paralyserad och med ögonen uppspärrade, medan den meterlånga ormen slingrade sig ett par varv runt hennes hals. Det gick ett par minuter, men det kändes som en evighet. Hur lång var den där ormen egentligen? Min kompis såg ut att få mycket svårt att andas nu. Till slut slingrade sig ormen loss från hennes hals och ringlade vidare ut i köket. Vi satt tysta någon minut. Därefter fortsatte hon att klappa min katt, som nu börjat spinna.
Andra drömmen
Jag stod i köket och kokade gröt åt några vänner. Havregrynsgröt. När det hade kokat färdigt knäckte jag några ägg i en bunke bredvid och hällde sedan över dessa i havregrynsgröten. Lunchen var serverad. En av mina vänner klagade dock på att det låg äggskal i gröten. Jag skämdes lite, tog hans tallrik och plockade bort äggskalen ett efter ett.
Tredje drömmen
Jag fick ett sms av Håkan, min gamla engelskalärare från mellan-och högstadiet. Han skrev att han tyvärr inte hade tid att "hänga" med mig i helgen eftersom han hade annat för sig. Jag förstod först inte vad han menade, men efter att ha kollat igenom mina skickade meddelanden insåg jag att jag frågat honom dagen innan om vi skulle "hänga lite i helgen". Se där ja.
Fjärde drömmen
Tillsammans med säkert hundra andra ungdomar satt jag i en stor sal som såg ut att vara från medeltiden. Längst fram i salen fanns ett avlångt bord, upplyst av levande ljus, vid vilket det satt ett tiotal personer i medelåldern. De tittade allvarligt på oss. Det hade blivit krig i byn. Jag och de andra som satt i salen hade kallats dit för att välja ut en person som stod oss nära, som skulle delta i kriget. De flesta hade redan gjort sitt val, skickat sina nära och kära att strida för byn, men jag satt tyst och hoppades på att ingen skulle märka mig. Jag kastade en nervös blick på det avlånga bordet. I klungan kunde jag skymta John Lennon. Han var den enda som såg någorlunda sympatisk ut. Plötsligt hörde jag mitt namn ropas upp. En barsk kvinna med ridstövlar och piska steg fram på stengolvet. "Ja", pep jag motvilligt och skönk ned en aning på stolen. Hon frågade vem jag tänkt skicka ut i kriget. Jag teg. Hon frågade en gång till, nu ännu strängare. En man bredvid mig, ingen mindre än Bill Pullman, svarade "Han skickar sin mamma". Folk började mumla högljutt. "Är du inte klok", väste jag till honom. "Lita på mig", svarade han och blinkade med ena ögat. Jag svalde en stor klump av obehag. Sorlet blev alltmer högljutt. Den barska kvinnan drämde piskan i stengolvet och i samma sekund blev salen knäpptyst. Hon stegade långsamt emot mig med ett flin på läpparna och sade "Så bra, då är vi överens". Jag blängde ilsket på Bill Pullman. "Tror du att din mamma kommer överleva kriget...", fortsatte kvinnan med en viskande röst. Nu spände hon ögonen i mig: "... eller dö?" Det hettade till i mig. Jag ville spotta henne i ansiktet och skrika att min mamma självklart inte skulle dö i något krig. Eller ens medverka i något korkat krig överhuvudtaget, för den delen. Men Bill Pullman stoppade mig innan jag hann säga något. Han viskade orden "Jag tar den här också, tro på mig". Kvinnan började räkna ned från tio. Hela salen räknade med. "Nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två..." Jag kände mig förlorad, att jag nu hade precis alla emot mig. Plötsligt reste sig Bill från sin stol. "Vänta!" Nedräknandet stannade upp. Vad skulle Bill säga? Hade han någon plan? Skulle han faktiskt hjälpa mig ur det här? För en sekund återfick jag hoppet. Bill andades in. "Hon kommer att dö". Kvinnan slog ut med armarna och skrek "ett", varpå hela salen dånade ett unisont "noll".
Femte drömmen
Jag var på en kryssning tillsammans med en märklig blandning av vänner och bekanta. Det var sommar och vi var fulla. Särskilt jag. Jag tvånglade (=tvångshånglade) upp en tjej från min gamla gymnasieskola. Hon verkade dock inte ha något emot det, utan snarare tvärtom och plötsligt befann vi oss i hennes hytt. I hennes säng. När det visade sig att ingen av oss hade kondom sprang jag iväg till Apoteket (nu var jag plötsligt i en stad) i nakenheten och inhandlade ett paket kondomer. Kassörskan tittade först på mig, uppifrån och ner, sedan på paketet i min hand. Därefter log hon finurligt mot mig, som om hon med blicken önskade mig en trevlig kväll. Det måste ha varit en annorlunda syn: en tjugoårig grabb in the nude på Apoteket med ett paket kondomer i handen. Men vadå, ska man handla preventivmedel så ska man väl gå in för det ordentligt också! Åh, just det, längre än såhär kom jag aldrig eftersom jag väcktes av ett telefonsamtal. Det är väl ändå typiskt.
En kompis satt och lekte med min katt. Plötsligt öppnades munnen på katten och ut kom en stor svart orm. Kompisen satt kvar, helt paralyserad och med ögonen uppspärrade, medan den meterlånga ormen slingrade sig ett par varv runt hennes hals. Det gick ett par minuter, men det kändes som en evighet. Hur lång var den där ormen egentligen? Min kompis såg ut att få mycket svårt att andas nu. Till slut slingrade sig ormen loss från hennes hals och ringlade vidare ut i köket. Vi satt tysta någon minut. Därefter fortsatte hon att klappa min katt, som nu börjat spinna.
Andra drömmen
Jag stod i köket och kokade gröt åt några vänner. Havregrynsgröt. När det hade kokat färdigt knäckte jag några ägg i en bunke bredvid och hällde sedan över dessa i havregrynsgröten. Lunchen var serverad. En av mina vänner klagade dock på att det låg äggskal i gröten. Jag skämdes lite, tog hans tallrik och plockade bort äggskalen ett efter ett.
Tredje drömmen
Jag fick ett sms av Håkan, min gamla engelskalärare från mellan-och högstadiet. Han skrev att han tyvärr inte hade tid att "hänga" med mig i helgen eftersom han hade annat för sig. Jag förstod först inte vad han menade, men efter att ha kollat igenom mina skickade meddelanden insåg jag att jag frågat honom dagen innan om vi skulle "hänga lite i helgen". Se där ja.
Fjärde drömmen
Tillsammans med säkert hundra andra ungdomar satt jag i en stor sal som såg ut att vara från medeltiden. Längst fram i salen fanns ett avlångt bord, upplyst av levande ljus, vid vilket det satt ett tiotal personer i medelåldern. De tittade allvarligt på oss. Det hade blivit krig i byn. Jag och de andra som satt i salen hade kallats dit för att välja ut en person som stod oss nära, som skulle delta i kriget. De flesta hade redan gjort sitt val, skickat sina nära och kära att strida för byn, men jag satt tyst och hoppades på att ingen skulle märka mig. Jag kastade en nervös blick på det avlånga bordet. I klungan kunde jag skymta John Lennon. Han var den enda som såg någorlunda sympatisk ut. Plötsligt hörde jag mitt namn ropas upp. En barsk kvinna med ridstövlar och piska steg fram på stengolvet. "Ja", pep jag motvilligt och skönk ned en aning på stolen. Hon frågade vem jag tänkt skicka ut i kriget. Jag teg. Hon frågade en gång till, nu ännu strängare. En man bredvid mig, ingen mindre än Bill Pullman, svarade "Han skickar sin mamma". Folk började mumla högljutt. "Är du inte klok", väste jag till honom. "Lita på mig", svarade han och blinkade med ena ögat. Jag svalde en stor klump av obehag. Sorlet blev alltmer högljutt. Den barska kvinnan drämde piskan i stengolvet och i samma sekund blev salen knäpptyst. Hon stegade långsamt emot mig med ett flin på läpparna och sade "Så bra, då är vi överens". Jag blängde ilsket på Bill Pullman. "Tror du att din mamma kommer överleva kriget...", fortsatte kvinnan med en viskande röst. Nu spände hon ögonen i mig: "... eller dö?" Det hettade till i mig. Jag ville spotta henne i ansiktet och skrika att min mamma självklart inte skulle dö i något krig. Eller ens medverka i något korkat krig överhuvudtaget, för den delen. Men Bill Pullman stoppade mig innan jag hann säga något. Han viskade orden "Jag tar den här också, tro på mig". Kvinnan började räkna ned från tio. Hela salen räknade med. "Nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två..." Jag kände mig förlorad, att jag nu hade precis alla emot mig. Plötsligt reste sig Bill från sin stol. "Vänta!" Nedräknandet stannade upp. Vad skulle Bill säga? Hade han någon plan? Skulle han faktiskt hjälpa mig ur det här? För en sekund återfick jag hoppet. Bill andades in. "Hon kommer att dö". Kvinnan slog ut med armarna och skrek "ett", varpå hela salen dånade ett unisont "noll".
Femte drömmen
Jag var på en kryssning tillsammans med en märklig blandning av vänner och bekanta. Det var sommar och vi var fulla. Särskilt jag. Jag tvånglade (=tvångshånglade) upp en tjej från min gamla gymnasieskola. Hon verkade dock inte ha något emot det, utan snarare tvärtom och plötsligt befann vi oss i hennes hytt. I hennes säng. När det visade sig att ingen av oss hade kondom sprang jag iväg till Apoteket (nu var jag plötsligt i en stad) i nakenheten och inhandlade ett paket kondomer. Kassörskan tittade först på mig, uppifrån och ner, sedan på paketet i min hand. Därefter log hon finurligt mot mig, som om hon med blicken önskade mig en trevlig kväll. Det måste ha varit en annorlunda syn: en tjugoårig grabb in the nude på Apoteket med ett paket kondomer i handen. Men vadå, ska man handla preventivmedel så ska man väl gå in för det ordentligt också! Åh, just det, längre än såhär kom jag aldrig eftersom jag väcktes av ett telefonsamtal. Det är väl ändå typiskt.
Kommentarer
Trackback
