En liten parentes
Väl mött. James Blund.
Gött liv.
Inatt drömde jag att jag spelade fotboll i mitt gamla fotbollslag (där det bör tilläggas att vi aldrig var särskilt superbra). Bollen var samma storlek som en riktig men istället gjord i hårdplast och inuti var det grönt diskmedel. Det var som att det fanns supermånga hinder för vårt lag, vi hade två mål att försvara så man visste inte vilket som gällde, vi var minst en färre än de och domaren stod helt klart på deras sida. Det andra laget gjorde mål efter mål och jag kände mig alltmer förödmjukad. Sen vaknade jag (som tur var).
Inatt drömde jag att jag åkte pendeltåg med en gammal pojkvän, vilket gjorde ganska ont när jag vaknade. Även om jag tror vi steg på tåget var hela drömmen en lång väntan på perrongen som var identisk med tågstationen i mölndal. Mannen som stod bredvid mig på perrongen ville ha mitt tycke i frågan om vilka krukväxter/kaktusar i plast han trodde att hans dotter skulle vilja ha i födelsedagspresent. Det slutade med att han köpte tre stycken och la i en vit plastpåse och gick på tåget. Sedan drömde jag att jag grävde ned mina klasskamrater (som bestod av olika ansikten som verkligen inte går i min klass i verkligheten) genom att försiktigt lägga dem i plastsäckar och sedan i en grop och lägga jord över dem medan jag filmade dem med en mobilkamera. Allt detta skedde i en något ladugårdsliknande byggnad med svart plåt till väggar men jag var jätteglad för det hela var en slags utställning.
Förresten skrev jag också ned mina drömmar ett tag i oktober. Det var kul tills jag insåg att mina drömmar inte var sådär jättespännande. Drömmen från inatt till exempel kan jag koppla till saker som hänt mig innan. Inget dåligt med det men det var roligare när jag trodde att det var undermedvetna budskap.
Inatt drömde jag att jag var en superhjälte (med dräkt av trikå, mantel och allt) som bodde i en liten stad och löste brott. Jag hade haft en tuff vecka full av superhjälte-jobb, och nu hade jag äntligen en ledig helg att se fram emot.
Jag bestämde mig för att börja helgen med att gå till mitt favorit-kondis, där jag var stammis. Direkt när jag kommit innanför dörren jublade alla, tog mig i hand och log mot mig. De vänliga tanterna bakom disken visade mig till ett bord, och lät mig sedan äta hur många cupcakes jag ville.
Men medan jag satt där och smaskade i mig min säkert femte cupcake, så slog det mig att jag nog egentligen var en ganska dålig superhjälte som tog en ledig helg. Genast reste jag mig upp och sprang in på toaletten för att titta mig i spegeln och tala förstånd med mig själv (?). Men väl inne på toaletten insåg jag att jag var naken. Jag hade varit naken hela tiden! Det var därför alla hade jublat när jag kom in i på kondiset. För alla där inne hade ju varit lastbilschaufförer, och jag var ju tjej (?)!
Haha. Sen vaknade jag.
Jag tror jag har fördomar mot lastbilschaufförer av någon anledning.
